2017-07-17 06:00

2017-07-17 06:00

Grönt kort för golfen

LEDARE

Goda nyheter! I alla fall för den knappa halvmiljon svenskar som spelar golf. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked beslutat att golf numera faller inom reglerna för friskvårdsbidrag, åtminstone så länge man spelar på en så kallad pay and play-bana.

Det handlar om att arbetsgivaren avdragsgillt kan betala för de anställdas motion, så länge den inte utgör mer än ett ”mindre värde”. Gymkort för 7 000 kronor per år har tidigare godkänts, vilket ger ett hum om var den övre beloppsgränsen ligger. Och nu räknas alltså golf till en av de aktiviteter som är godkända för friskvårdsbidraget. Det är sannerligen på tiden. Men det illustrerar en märklig detalj i Skatteverkets praxis. Det är inte bara golf som, fram tills nyligen, på ett godtyckligt sätt exkluderas från avdragen.

Man kan fråga sig varför det anses mer nyttigt att svettas när man badar bastu – vilket är avdragsgillt – än att svettas när man sysslar med rodd, där inget avdrag utgår. Avdrag ges däremot för rodden så länge den sker i roddmaskinen på gymmet. Frisbeegolf och minigolf har för övrigt länge varit avdragsgillt, till skillnad från vanlig golf. Något inkonsekvent, kan tyckas.

Inte heller den halva miljon svenskar som sysslar med ridsport räknas till de av Skatteverket utvalda privilegierade idrotterna. Rodd och ridsport anses vara exklusiva materialsporter – för dyra, helt enkelt. Det har dock vad det verkar inte slagit Skatteverket att också ishockey är en dyr materialsport, för ishockey får man göra avdrag för. På ett sätt framstår det som lite märkligt. Den konspiratoriskt lagde kan spekulera i att golf, rodd och ridsport alla historiskt haft borgerliga konnotationer. Men inte tar väl Skatteverket hänsyn till sådant? Får man hoppas.

Vad gäller ridsporten är den sannolikt den mest kvinnodominerade sport som finns i Sverige. Kanske bygger Skatteverkets praxis på en föråldrad syn på kvinnor och jämställdhet? Kommunpolitiker brukar heller inte direkt prioritera ridanläggningar när de kommunala idrottspengarna ska spenderas. Storslagna arenor avsedda för mansdominerade sporter är desto vanligare.

Oavsett vad som ligger bakom, är det olyckligt att Skatteverkets praxis ser ut som den gör. Och inget tyder på att Skatteverket kommer att ändra sig av sig självt. Kanske kunde hypnos (avdragsgillt) användas mot Skatteverkets generaldirektör?

Det rimliga vore dock att riksdagen ingriper, förtydligar lagen och ser till att breda svenska folksporter inte längre exkluderas från friskvårdsbidraget. Detta föreslogs av riksdagsledamoten Alexandra Anstrell (M) i en interpellation till finansministern tidigare i år. Finansministern verkade avvaktande positiv. Man får hålla tummarna. Till dess kan man i alla fall spela golf. Men det gäller att skynda sig. Skatteverket har nämligen redan överklagat Skatterättsnämndens positiva förhandsbesked.

Goda nyheter! I alla fall för den knappa halvmiljon svenskar som spelar golf. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked beslutat att golf numera faller inom reglerna för friskvårdsbidrag, åtminstone så länge man spelar på en så kallad pay and play-bana.

Det handlar om att arbetsgivaren avdragsgillt kan betala för de anställdas motion, så länge den inte utgör mer än ett ”mindre värde”. Gymkort för 7 000 kronor per år har tidigare godkänts, vilket ger ett hum om var den övre beloppsgränsen ligger. Och nu räknas alltså golf till en av de aktiviteter som är godkända för friskvårdsbidraget. Det är sannerligen på tiden. Men det illustrerar en märklig detalj i Skatteverkets praxis. Det är inte bara golf som, fram tills nyligen, på ett godtyckligt sätt exkluderas från avdragen.

Man kan fråga sig varför det anses mer nyttigt att svettas när man badar bastu – vilket är avdragsgillt – än att svettas när man sysslar med rodd, där inget avdrag utgår. Avdrag ges däremot för rodden så länge den sker i roddmaskinen på gymmet. Frisbeegolf och minigolf har för övrigt länge varit avdragsgillt, till skillnad från vanlig golf. Något inkonsekvent, kan tyckas.

Inte heller den halva miljon svenskar som sysslar med ridsport räknas till de av Skatteverket utvalda privilegierade idrotterna. Rodd och ridsport anses vara exklusiva materialsporter – för dyra, helt enkelt. Det har dock vad det verkar inte slagit Skatteverket att också ishockey är en dyr materialsport, för ishockey får man göra avdrag för. På ett sätt framstår det som lite märkligt. Den konspiratoriskt lagde kan spekulera i att golf, rodd och ridsport alla historiskt haft borgerliga konnotationer. Men inte tar väl Skatteverket hänsyn till sådant? Får man hoppas.

Vad gäller ridsporten är den sannolikt den mest kvinnodominerade sport som finns i Sverige. Kanske bygger Skatteverkets praxis på en föråldrad syn på kvinnor och jämställdhet? Kommunpolitiker brukar heller inte direkt prioritera ridanläggningar när de kommunala idrottspengarna ska spenderas. Storslagna arenor avsedda för mansdominerade sporter är desto vanligare.

Oavsett vad som ligger bakom, är det olyckligt att Skatteverkets praxis ser ut som den gör. Och inget tyder på att Skatteverket kommer att ändra sig av sig självt. Kanske kunde hypnos (avdragsgillt) användas mot Skatteverkets generaldirektör?

Det rimliga vore dock att riksdagen ingriper, förtydligar lagen och ser till att breda svenska folksporter inte längre exkluderas från friskvårdsbidraget. Detta föreslogs av riksdagsledamoten Alexandra Anstrell (M) i en interpellation till finansministern tidigare i år. Finansministern verkade avvaktande positiv. Man får hålla tummarna. Till dess kan man i alla fall spela golf. Men det gäller att skynda sig. Skatteverket har nämligen redan överklagat Skatterättsnämndens positiva förhandsbesked.