2017-08-12 06:00

2017-08-12 06:00

Anders Borg och masshysterin

KRÖNIKA

Minns ni Sverigevännen som i en Facebookgrupp gick i gång på att en elev fått kvarsittning för att hon hade ett mobilskal med svenska flaggan på? När mannen fick veta att det aldrig har hänt svarade han att det skiter han i, det är för jävligt ändå.
Den mannen skrattar vi åt.

Den senaste veckan har jag läst text efter text där folk lägger sitt raster över Borgs festande och skriver utifrån vad de är skittrötta på (manssamhälle, sexuella trakasserier, feminister, gubbar, rika människor). Få har i jämförelse skrivit texter utifrån att vi faktiskt inte vet vad som har hänt, eller OM det ens har hänt.

Tänk om Anders Borg inte alls har visat kuken och kallat kvinnor för horor?

Förundersökningen lades ner i tisdags på grund av bristande bevisföring. De som vet är tysta.

Borgs sambo Dominika Peczynski gick ut och försvarade honom. Det hade varit bättre att låta bli. Det gäller även Borgs egen ursäkt på Facebook. Det är deras eget fel att spekulerandet fått näring. Men paniken och påföljande skriftlig klantighet kan förstås utifrån det läge de befann sig i.

I veckan hörde jag författaren och debattören Katarina Wennstam säga i P4 Extra att det intressanta inte är festhändelserna utan efterdebatten och hur man försvarar ett beteende som är helt förkastligt.

I programmet diskuterades sedan hur den manskultur ser ut som gör att man tar Borgs beteende i försvar. Bra ämne, men inramningen blir förrädisk. Så slår man fast att vi ändå vet, trots att vi inget vet.

Jag försvarar inte sexuella trakasserier. Jag är lika less på det som alla andra vettiga människor är. Men vi får inte hänga någon utan bevis. Det samhället vill vi inte ha.

Medier kan inte alltid hänvisa till namngivna personer. Det är inget konstigt med det. Det som inte blev så bra i det här fallet är att krönikörer och andra tongivande människor slog på den jättestora trumman, politiker på högsta nivå hängde på och drevet gick lika hårt i sociala medier, orkestrerat av så kallat vanligt folk.

Jag antar att det jag vill ha sagt är att vi behöver stå stilla ibland, och fundera över vad vi vet och vad vi inte vet, innan vi tar heder och ära av någon.

 

 

Den senaste veckan har jag läst text efter text där folk lägger sitt raster över Borgs festande och skriver utifrån vad de är skittrötta på (manssamhälle, sexuella trakasserier, feminister, gubbar, rika människor). Få har i jämförelse skrivit texter utifrån att vi faktiskt inte vet vad som har hänt, eller OM det ens har hänt.

Tänk om Anders Borg inte alls har visat kuken och kallat kvinnor för horor?

Förundersökningen lades ner i tisdags på grund av bristande bevisföring. De som vet är tysta.

Borgs sambo Dominika Peczynski gick ut och försvarade honom. Det hade varit bättre att låta bli. Det gäller även Borgs egen ursäkt på Facebook. Det är deras eget fel att spekulerandet fått näring. Men paniken och påföljande skriftlig klantighet kan förstås utifrån det läge de befann sig i.

I veckan hörde jag författaren och debattören Katarina Wennstam säga i P4 Extra att det intressanta inte är festhändelserna utan efterdebatten och hur man försvarar ett beteende som är helt förkastligt.

I programmet diskuterades sedan hur den manskultur ser ut som gör att man tar Borgs beteende i försvar. Bra ämne, men inramningen blir förrädisk. Så slår man fast att vi ändå vet, trots att vi inget vet.

Jag försvarar inte sexuella trakasserier. Jag är lika less på det som alla andra vettiga människor är. Men vi får inte hänga någon utan bevis. Det samhället vill vi inte ha.

Medier kan inte alltid hänvisa till namngivna personer. Det är inget konstigt med det. Det som inte blev så bra i det här fallet är att krönikörer och andra tongivande människor slog på den jättestora trumman, politiker på högsta nivå hängde på och drevet gick lika hårt i sociala medier, orkestrerat av så kallat vanligt folk.

Jag antar att det jag vill ha sagt är att vi behöver stå stilla ibland, och fundera över vad vi vet och vad vi inte vet, innan vi tar heder och ära av någon.

 

 

  • Malin Kling Uddgren